Krokusarna börjar äntligen synas. Alltid lika glad när de poppar upp ur jorden, och man vet aldrig var. Överraskning att se dem på den här sidan av huset ut mot vägen.
Och jag har varit ute och stampat ner mattor i snön för att göra ren dem innan de göms under gästsängen på kattvinden/kallskrubben. Ja ren och ren, men fräschare blir de efter ett snöbad i alla fall än bara dammsugas och hängas ute i friska luften. Men nu när det börjar bli varmt, det vill säga snön börjar bli blöt, så var det dags att lägga ut Rosa.
Mormor och morfar har haft den här kofällen så långt jag kan minnas, och i våras hade den blivit fuktig så under vintern så hade den stelnat till och dessutom blivit lite knölig. Så jag bäddade ner henne i fuktiga snön, sen fick hon hänga ute i en timme och sedan lade jag ut henne på golvet med strategiskt utplacerade gjutjärnsstrykjärn.
Om jag minns historien rätt var Rosa en ko som de tyckte var så fin och snäll att när de var tvungna att ta bort henne bestämde de sig för att lämna in skinnet för garvning. Tyvärr är det lite dåligt garvat, fällen är alldeles för tjock så den blir stel och lite knarrig. Men fin är den fortfarande, den har inte tappat något av den blanksvarta pälsen, så nu har jag lagt henne under vardagsrumsbordet.
